Födsel
I födelseböckerna redovisa i de flesta fall namn på barnet, kön, föräldrarnas namn och var de bor. Men jag har stött på födelseböcker där mammans namn inte framgår, bara pappans! Har även hittat böcker där datum för födseln inte framgår men däremot när de döptes, eller som det benämns ”kristnades”. Det var tydligen viktigare än den dag barnet föddes.
Dopvittnen var viktiga och noterades med namn, titel och var de bor. Oftast var de flera, 4 – 6 stycken. Bland vittnena finns ofta släktningar till barnet.
I födelseboken, och även i husförhörsboken, noteras tydligt om barnen är ”Oäkta”. Det vill säga att mamman inte var gift när hon födde barnet. Denna anteckning hänger med så länge som barnet bor kvar hemma hos mamman. Jag har bara träffat på några enstaka fall av ”oäkta barn” i våra släkter.
Namn
I Wikipedia står att läsa att barn fick faderns förnamn som sitt efternamn, i form av son- och dotternamn (patronymikon). Detta började ske sporadiskt i Sverige på 1700-talet och blev allmänt förekommande i många socknar vid 1800-talets slut. Patronymika avskaffades slutligen i lag år 1966. Det vill säga om fadern hette Karl fick sönerna efternamnet Karlsson och döttrarna Karlsdotter. Det är en hjälp i släktforskningen att veta vilket förnamn pappan hade.
Vidare framgår i Wikipedia att i vissa trakter var det vanligt att första sonen uppkallades efter farfar, andra sonen efter morfar, första dottern efter mormor och andra dottern efter farmor. Då flera generationer många gånger bodde kvar i samma torp blir det lite förvillande när man ska försöka reda ut vem som är vem.
Soldater som bodde efter varandra på samma soldattorp kunde få samma soldatnamn trots att de inte var släkt, och de behöll ofta soldatnamnet som familjenamn. I Wikipedia beskrivs att det fanns flera typer av soldatnamn. Det kunde vara adjektiv som uttryckte en egenskap som Rask, Villig, Frisk eller substantiv med militäranknytning som Dolk, Lantz, Sköld eller ett namn med naturanknytning som Björk eller Ask. Vanligt var också att namnet kunde härledas ur namnet på den rote som soldaten var anställd av, till exempel Bäck från Marbäck. Exempel på soldatnamn i våra släkter är Engberg och Stridell.
När det gäller stavning av namnen var det lite hipp som happ. Sonen kan ha blivit döpt till Måns men därefter kallas han Magnus i husförhörsböckerna. Kristina blir Lisken eller Stina, Johan blir John eller Jon.
Barndödligheten var rätt stor. Dog ett barn var det inte ovanligt att nästa barn fick samma namn som det avlidna barnet.