Här skriver jag om lite udda livsöden, sammanträffande och annat smått och gått! När det gäller de som nyligen levt kommer jag att skriva om dem på sidor som kräver lösenord. Hör av dig till mig om du är intresserad!
Tryck på respektive namn för att läsa om följande personer som har blivit lite extra omskrivna:
Maja Sunesdotter
Släkt i släkten
Makarna Abraham Olofsson och Stina Fagerlund
Gemensam ana
Eric Eriksson född ca 1740 och Elisabeth Göransdotter född 1746 fick flera barn, bland annat sönerna Anders och Eric. Leos släkt härstammar från Anders och min släkt från Erics. På Leos sida finns flera som döpts till Anders (vilket Leo heter i andra namn) och på min sida har vi flera Göran. Inte trodde jag att vi hade en gemensam ana!
Maja Sunesdotter
Leos farfars farfar hette Carl Johan Nilsson (1818-1893). Hans mamma var Maja Sunesdotter (1787-1828). Carl Johan Nilsson föddes som ”oäkta” eftersom mamman inte var gift.
Från Fångstrullorna för Norrköpings spinnhus:
”Maja Sunesdotter
Inrättning: Norrköpings Spinnhus
Personuppgifter: Född 1792 i Linköpings Län Norra Wi Sochn och Mostugan. Signalement: Hår: Brunaktigt, Ögon: Blå med ljusa bryn, Ansigte: Långlagd och koppärrigt, Till Wäxten: Liten och Klen. Ålder: 35 år.
Fånge nr: 2639
Nr, transport fånge –
Brott, straff mm
Domstol: Efter Konungens Befallningshafwande i Linköpings Utslag.
Orsak till ej verkställt straff: –
Utdömt straff: Till: 3:ne Månaders Arbete enl:t Kongl. Circulairet den 11 Maji 1814.
Datum, utdömt straff: 1827-09-03
Frisläppt: Med döden afliden, nattetiden.
Datum: 1828-11-05
Antal underhållsdagar: 427
Anmärkning: –
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:4”
Norrköpings spinnhus
På Kulturarv Östergötlands hemsida (http://k-arv.se/posts/3373) står det om spinnhuset i Norrköping. Det lär ha funnits ett spinnhus (kvinnofängelse) i Norrköping redan under 1600-talet. Ett nytt Kronospinnhus byggdes 1790 och det placerades i kvarteret Drags. Detta uppfördes för kvinnor som begått brott av mer ringa karaktär, lösdriveri, stöld etc. men något senare togs även grövre brottslingar in. Från år 1849 beslutade Fångvårdsstyrelsen att alla livstidsdömda kvinnor i Sverige skulle placeras i Norrköping. Detta medförde att det från 1850-talet bara var livstidsdömda på anstalten. Man slutade då även att modernisera anstalten, vilket säkerligen bidrog till att många av internerna dog. Totalt lär det var cirka 400 personer begravda på fängelseområdet.
Släkt i släkten!
Paret Olof Månsson (1780 – 1864) och Maja Johansdotter (1774 – 1827) Hade sex gemensamma barn. Två av dem dog strax efter födseln. Kvar fanns Magnus, Abraham, Stina Lotta och Anna Greta.
Ivars (Leos far) morfars far var Abraham och hans farfars mor var Anna Greta. På så sätt är alltså Ivars föräldrar tremänningar!
Systern Stina Lotta är i sin tur Karins (Leos mor) farmors mor. Vilket innebär att Ivars föräldrar även är tremänningar med Axel, Karins pappa. Och Ivar och Karin lär bli fyrmänningar samt äkta makar. Undrar hur mycket de kände till varandra redan som små?
Makarna Abraham Olofsson och Stina Fagerlund
Makarna Abraham Olofsson (1811 – 1893) (se även ovan) och Stina Fagerlund (1811 – 1911) fick tillsammans sex barn mellan åren 1840 – 1852. Den förstfödda dog samma år hon föddes, den andre, Johan, dog när han var 30 år på grund av ”venfistel”. Fjärde barnet, Anna Sophia, dör vid 7 års ålder av ”slag”. Femte barnet, Carl, dog när han var 33 år på grund av ”Fallandesot och slag” och den sistfödde, Oscar Fredrik, när han var 11 år på grund av ”nervfeber”. Den enda av barnen som hade förmånen att få bildad familj och få se sina barn växa upp var alltså Alfred, Leos ana.
När Abraham dör, 1893, är endast sonen Alfred i livet av de sex barnen. Enligt bouppteckningen har både sonen Johan och Carl var sin dotter, alltså barnbarn till Abraham. I bouppteckningen kan man också läsa att Abrahams hustru låg sjuk och var ”nära döende”. Trots att Stina Fagerlund var väldigt sjuk då överlevde hon och blev över 100 år! Hon avled den 11 juli 1911. Detta enligt en notis i en tidning från den tiden. Jag har inte hittat hennes döds-notis i kyrkboken för Kisa.
Leos faster Elisabeth ”Lisa” hade ett otroligt minne, inte minst när det gällde släkten. Hon skrev ned lite om sin släkt någon gång under år 1999. Där skriver hon bland annat om makarna Abraham Olofsson och Stina Fagerlund : ”Abraham Olsson, Nykvarn, Kisa född 1811 (troligen jan eller febr.) i Toppen Ulrika socken (död vid 80 års ålder efter en kort sjukdom).
Stina Fagerlund född 14 april 1811 i Grönhagens gamla stuga, (den låg uti ängen) Björknäs, död i juli 1911, 100 år 3 månader. Dom gifte sig 1839 Fullmestad Hägerstad fick bröllopet av husbondsfolket hade visst haft plats där i 4 år. I äktenskapet föddes sex barn 4 söner 2 döttrar.
Fia dog vid 7 års ålder kunde då hela lillkatekesen, 10 buden i storkatekesen, inte nog med hur förklaringen stod i hennes, utan hon visste hur det stod i Alfreds (morfars) katekes, det var väl en äldre upplaga. Tilda dog endast 3 veckor gammal. Gustaf Alfred född 30 okt 1844 död 22 april 1905 (det var ju min morfar). Oskar dog vid 12 års ålder. Johan var i Mjellerum var kusk ogift, (fästmö Maria) Albertina Rydström dottern död vid 28 års ålder.
Karl gift med Lotta bosatt i Hassenberg Mjölsefall, en dotter Anna, en död som barn, Karl död vid 33 års ålder, jag tror att Anna endast var 6 år då. Lotta fick då lov att taga plats för att klarar försörjningen och så kom till en ungkarl som var så rar i början så att Lottas mor sa att det är inte underligt om Lotta tycker om honom han ligger som en guldklimp men när han och Lotta väl blev gifta, var han så snål och elak. Om söndagarna fick hon gå ut och tigga snus åt honom, för den dagen tjäna han ingenting. Om vardagarna fick Lotta vara med i skogen, arbeta som en karl, en dag kom mormor och gick förbi där dom hölls och högg ved, hälsa fick hon väl, men något längre samtal fick det inte bli.”
Även om det gått många år sedan händelserna i familjen hade Lisa bra koll på saker och årtal. Utan hennes skriveri hade jag inte hittat att Stina blev över 100 år. Hon bekräftar också mina aningar vad gäller sonen Johan. I Husförhörsböcker har jag hittat att Johan Abrahamsson var dräng i Mjellerum under åren 1865 – november 1868. I Mjellerum, men troligen på en annan gård, bodde under åren november 1866 – november 1868 pigan Maria Sofia Johansdotter (1841-1914). Hon hade två döttrar ”oäkta” Carolina född 1863 och ”oäkta” Christina Albertina född 1868-10-19. Under ett år, november 1868-november 1869, bodde Maria Johansdotter i Kisa Prästgård, läkarbostället, och benämns ”amma”. Med tanke på vad Lisa skriver var denna Maria Johans fästmö.
Marias dotter Carolina flyttar till en familj i Fröåsa 1871, benämns som ”flicka”. Dottern Albertina flyttar år 1875 till Abraham Olsson och hustrun Stina Fagerlund och blir fosterdotter där. Abraham Olsson och Stina Fagerlund beskrivs som fattiga. Mina funderingar var om de tog hand om Albertina för pengarnas skull, för att de var godhjärtade eller var det deras barnbarn, det vill säga Johan Abrahamssons dotter? Med tanke på vad faster Lisa skrev och att Albertina tas upp som arvinge vid Abrahams bouppteckning var Albertina ett barnbarn som de tog hand om. Johan måste därmed ha uppgett att han var pappa till Albertina. Maria Johansdotter flyttar till Tjärstad socken 1875 och vidare till Linköping 1877.
Albertina gifter sig i oktober 1892. Hon och hennes familj bodde bland annat flera år i torpet Lövudden under Geddefall och hon får minst nio barn. En son tar efternamnet Rydström, vilket även föräldrarna verkar ha bytt till på äldre dar. Albertinas svärfar hette Rydström i efternamn. Makarna hamnar så småningom på ålderdomshemmet i Kisa. Albertina blir änka 1947 och hon själv dör i mars 1959 och blir över 90 år. Makarnas gravar lär finnas kvar på Kisa kyrkogård. Lisas uppgift om att dottern dog vid 27-års ålder stämmer alltså inte.
Olyckdrabbad familj
Leos farfars farmors föräldrar hette Olof Månsson och Maja Johansdotter. Den händelse jag ska berätta om skedde 1841 och då var Olof änkling och bosatt i Hjortkullen som låg under Kottebo i Ulrika. Makarna hade sex barn, varav en är Leos ana, Anna Greta. En bror till henne hette Magnus. Han var gift med Gertrud Carolina, hade två söner och bodde i Stora Bäckhult under Fagerhult, Ulrika. Magnus dör den 26 juli 1841. I hans dödsnotis står: ”Magnus Olofsson Torparen fr St Bäckhult u Fagerhult F. (född) i Ulrika 1808 11/6. Gift 37 med Gertrud Carolina Carlsdotter, med hvilken han haft 2 söner, som efterlefva. Wådligen omkommen i sjön Drögen, då han skulle öfverföra en wagn till Kottebo i Ulrika Sn. Begrofs efter förutgången laglig undersökning om dödsfallet d. 1 augusti.” Vem vet, Magnus skulle kanske frakta en vagn till pappan och det slutade på detta olyckliga sätt.
När Magnus dör är hans son Carl Johan tre år och sonen Sven August bara en dryg månad. Det måste ha varit en stor tragedi för familjen. Jag undrar hur den unga änkan kunde försörja sig och sina två små barn. Andra personer flyttar in på torpet Stora Bäckhult och blir torpare. Gertrud bor kvar med sina söner och hon benämns nu som inhyseshjon*. Sonen Carl flyttar hemifrån när han är 18 år och sonen Sven August när han är 17 år. Båda börjar arbeta som drängar.
Nästa tragedi inträffar den 23 februari 1860. Sonen Sven August, som nu är 18 år, arbetar som dräng i Frohult, Kisa. Han dör och i hans dödsnotis står följande: ”Dräng i Frohult F. 41 20/6. Vid utkörning i skogen krossas eller qväfs af ett lass timmer som gått omkull och kommit öfver honom. Efter af kronobetjeningen gjord undersökning begrafven d. 4 mars. Dödsorsak Ihjelkrossad”. Han efterlämnar ingen familj.
Mamman Gertrud Carolina Carlsdotter gifter om sig 1862 med en änkling som även han benämns som inhyseshjon*. De flyttar till torpet Gröndal under Grönde, Kisa och bor ”Till hus”. Hon och hennes nye make hamnar på Fattighuset i Kisa 1884. Att större delen av sitt liv leva som inhyseshjon måste varit ett tufft liv, säkerligen inte det som Gertrud hoppades på som ung, med make och två små barn.
*”Person utan tjänsteplats eller egendom i fastighet (hus i staden, andel i ägor på landsbygden) som mot utfört arbete (eller dagsverke) bodde hos andra eller levde på fattigvården i egen stuga på annans ägor”. Så beskrivs inhyseshjon i <https://fho.sls.fi/uppslagsord/3752/inhyseshjon/>
I Wikipedia förklaras begreppet inhyseshjon som följer: ”Inhyseshjon var arbetsoföra och obemedlade människor, oftast äldre eller personer med funktionsnedsättning, som socknens fattigvård placerat, ”inhyst”, hos en familj mot ersättning. Det var en lösning på orter där det inte fanns fattigstugor eller andra offentliga inrättningar för de obemedlade. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde lägst betalt för att hysa hjonet”.