Även om både Leos och min släkt genom åren bott inom ett tämligen begränsat område (ja, bortsett från min mamma Alice förstås) så är det ett otal olika bostäder de bott i, kortare eller längre tider. Innan de bildade familj bytte många bostad vart- eller vartannat år. I stort sett alla har bott i torp eller gårdar men även backstugor figurerar. Det är inte förrän in på 1900-talet som villor och lägenheter dyker upp. På den här sidan kommer jag att skriva lite mer om en del av dessa bostäder och om en och annan kyrka och även sjukhus. Jag börjar med min nuvarande bostad.
Forsbo Forsbokvarn
Den äldsta uppgift jag hittat om gården är från år 1386:
”Datering 1386 februari 2 Utfärdandeort Nyköping Riddaren Johan Moltke och hans hustru Katarina Glysingsdotter säljer till Bo Jonsson gården Bro, Slät-Eke (Vårdnäs sn), Asulstadha, Hofstadha, Överbo (Tjärstads sn), Forsa och Forsbo kvarn m.m. i Kinda, Hanekinds och Valkebo härader.
Källor Original: or. perg. LStB (Brokind)”
I boken ”Norra Kinda boken” som sammanställts av studiecirklar i Rimforsa och Björkfors under åren 1967 – 1971, tryckt år 1973, framkommer flera uppgifter om gården, men källhänvisningarna är lite diffusa. Med stöd av en tvist om vattenrätten vid fallen i Hallstaån har man gjort bedömningen att Forsbo kvarn tidigt brutits ut ur Rimforsa by och bildat en självständig gårdsenhet omkring en av de kvarnar som från början tillhört bönderna i Rimforsa by. I 1494 års gårdslängd ska gården vara upptagen under namnet ”Forssa quarn” och i jordeboken från år 1605 anges gården som ”Hertig Carls Forsboquarn”.
I Norra Kinda boken framgår att år 1806 hörde 27 gårdar till Schedevi och en av dem var ”Forsbo såg, 1 gård”. Eventuellt kan Forsbo ha tillhört Schedevi sedan slutet av 1500-talet. Kartan nedan är från den 26 november 1866 då en rågångsutsättning vinner laga kraft. Där är ett flertal byggnader utritade. Om det är bostadshus, ladugårdar eller annat framgår inte.
På en häradsekonomiska kartan från 1868-1877 syns att gårdsgränsen är annorlunda mot nu, bland annat ingick det som idag är Karlby i gården.
Under åren har namnet på gården varierat:
Forsbosåg 1800-talet
Forsboqvarn/Forsbo kvarn 1800-talet
Forsbo Frälse cirka 1846-1866
Sågarehemmet 1864
Forsbokvarn 1941
Sågaregården var en allmän benämning på gården fram till nutid
I den första husförhörsboken, 1800-1806, finns både Forsbo såg och Forsbokvarn upptaget. I Forsbo såg bodde en sågare och i Forsbokvarn en mjölnare. Det tyder på att det fanns två verksamheter och troligen också två bostadshus. Från husförhöret 1806 – 1811 finns det bara en mjölnare på gården men ingen sågare längre. På Forsbo finns rester efter ett torp, Svenslund. Det verkar dock som den mark som torpet legat på tillhört en granngård tidigare. När denna ändring skedde har jag inte hittat.
Nuvarande bostadshus lär vara byggt 1907 enligt ”Sveriges bebyggelse” och ladugården omkring 1900. Ladugården är höjd 1926 då höskullen byggdes till. När min man var liten syntes fortfarande rester av ett hus och en ladugård några 100 meter från nuvarande byggnader. Kvar i ån finns stenstoder efter såg och/eller kvarn.
En stor förändring blev det när landsvägen, som tidigare gick över ladugårdsplanen, drogs om i samband med att en kraftstation byggdes i Hallstaån 1907.
Långstorp
Under åren 1980 – 1988 bodde jag och min familj i Långstorp. Beläget drygt 5 kilometer utanför Rimforsa mot Ulrika vid sjön Lången. Till bostadshuset finns det en liten ladugård. Tidigare låg Långstorp några hundar meter längre bort från Ulrikavägen sett. Under min forskning upptäckte jag att en anfader till Leo fötts i Långstorp, Lisa Andersdotter föds där den 8 april 1810. Hennes pappa flyttade till Långstorp som torpare år 1804 och i Husförhörsboken står det att Långstorp då är nybyggt. Det bör vara den första platsen för torpet. Det hus Leo och jag bodde i byggdes i början av 1900-talet. Lisa flyttar från Långstorp tillsammans med sina föräldrar och en bror när hon är ett år. Lisa är Leos farfars mormor.
Planering: Foto på Långstorp
Viksholm
Mellan åren 1958 – 1963 bodde jag i Viksholm med mina föräldrar, och där föddes en av mina bröder. Vi bodde i ett mindre hus på gården och i det större bodde mina farföräldrar. Lantbruket drevs av mina farföräldrar och mina föräldrar tillsammans.
Viksholm benämns som ett säteri. Ett säteri var en gård som var skattebefriad, och innehavet var ett privilegium för adeln. Detta privilegium upphörde 1810.
Leos farfars far, Carl Magnus Karlsson var under åren 1866 – 1869 dräng i Viksholm. Under åren 1865 – 1869 var Stina Månsdotter piga där och de gifte sig 1868.
När vi bodde i Vikholms hände flera påfrestande saker. En del skrevs det om i tidningen!
Planering; Scanna in urklipp om granaten!
Målbäck
Från Viksholm flyttade mina föräldrar, min bror Göran och jag samt mina farföräldrar till Målbäck, Skeda. Det är ett före detta gästgiveri. Farfar Helge köpte gården, som sedermera togs över av min pappa Harry och nu senast av min bror Göran. På gården har mjölkproduktion pågått i många år och även idag, år 2023. I dag anses Målbäck vara en liten gård med få kor. Så var nog inte fallet när det var ett gästgiveri.
Redan år 1335 bestämdes att tavernor skulle upprättas vid de allmänna vägarna med 2 – 2,5 mils avstånd. Men det var inte förrän på mitten av 1600-talet som det började bli mer struktur med det hela. Målbäck nämns första gången 1649 när det gäller gästgiveri. År 1904 drogs gästgiveriverksamheten in. År 1817 skriver von Shubert om en resa i Sverige och att han besöker gästgiveriet i Målbäck. Han skriver ”Gästgivarebyggnaden är tämligen god, men kosten så mycket sämre, tilltagen i ytterst små portioner, mager och osmaklig”. Tack och lov är den mat min mamma Alice serverade både riklig och välsmakande. Stavningen av gården har varierat, Målebeck, Målbeck. Uppgifterna om gästgiveriet är från boken Östgötska gästgivargårdar av Kaj Kjellström.
Göranstorp
Under Hallstad, Rimforsa låg det under tiden 1815 – 1880 ett torp vid namn Göranstorp. Enligt Husförhören var första boende där Göran Eriksson (1781-1860). Han är min farmor Elisabeths mormors morfar. Göran med familj flyttar dit 1815. Då de är de första som flyttar dit och med tanke på torpets namn är det troligt att torpet byggdes av Göran. Efter Görans död bodde hans hustru kvar där tills hon dog 1872. Stugan var sedan öde. Den brann ned 1880.
Dansbo
Det var fler hus som byggdes av tidigare släktningar. Enligt farfar Helge byggde hans mormor och morfar en stuga, Dansbo under Boda.
Planering: Foto på Dansbo.
Västerviks Hospital
Min farmors mormor Anna Lovisa Engberg (1855 – 1930) var inskriven på Västerviks Hospital från och med 1892 och fram till sin död.
Flygbild tagen från Gamlebyviks-sidan över Västerviks Hospital. Längst ner tv överläkaren och intendentens bostäder. 1930-talet.
Från https://psykmuseet.se/sjukhusets-historia/ hämtas nedanstående information om Västerviks Hospital, det finns mer att läsa på deras hemsida.
”Västerviks Hospital öppnades i januari 1912 på grund av det stora behovet av vårdplatser för psykiskt sjuka. Man ville ha en humanare vård. Namnet ändrades 1931 till S:ta Gertruds sjukhus, år 1968 till Norra sjukhuset och efter sjukhusets nedläggning till Gertrudsvik Sjöstad. Sjukhuset låg naturskönt men isolerat utefter Gamlebyviken, strax norr om Västervik. Personalen bodde därför på sjukhusområdet. Sjukhuset fungerade som ett eget samhälle. Det enda som saknades var skola, systembolag och barnmorska.
Behandlingarna var till en början sysselsättningsterapi, långbad och i viss mån lugnande läkemedel. 1934 introducerades insulin-behandling och 1941 elbehandling. Åren 1949 -1955 genomgick ett 90-tal patienter lobotomier.
Sjukhuset var i stort sett självförsörjande med frukt och grönsaker samt hade även svinuppfödning. Patienter deltog i trädgårdsarbete, skogsarbete, i svinhuset samt i många andra sysslor som ansågs som meningsfulla. Det fanns också arbetssal för kvinnliga patienter där man spann, vävde och sydde många av de textilier och kläder som behövdes till sjukhuset.
När sjukhuset var som störst fanns ca 1400 patienter och ca 900 personal.
Du kan besöka oss på Psykiatriska Museet när du vet vilken avdelning din släkting vårdades på. Då kan du se hur huset såg ut på vår stora modell över sjukhuset. Du kan också titta på bilder i album på olika byggnader. Vi kan hjälpa dig att tolka journalen. Som fd personal har vi tystnadsplikt, så vi kan inte berätta om patienter vi träffat i tjänsten.”
På grund av corona är dock museet stängt tills vidare.